onsdag 26 oktober 2016

Nytt liv...

Nytt liv i bloggen, nytt liv i familjen. Alva har blivit storasyster!


Nu har jag suttit här flera gånger och påbörjat ett inlägg och så blir det stopp. Det har gått så lång tid att jag inte riktigt vet vad jag ska börja. Och tiden bara går! Och så händer det bara mer och mer som borde berättas och det blir ännu svårare att få orden på pränt. Så vi börjar i det lilla.


Med den efterlängtade lilla Agnes som varit "Bebis" hos oss i över ett år nu. 9 månader i magen och hela 5 månader utanför. Den 19 maj, på beräknat datum och allt, kom hon med storm. Lätt och smidigt om man frågar Tommy. Kanske inte direkt "lätt" om man frågar mig, men betydligt "lättare" än när storasyster kom till världen och betydligt snabbare! Vi är glada att vi hann in till BB överhuvudtaget. Och att mormor hann hit för att ta hand om storasyster.
Och Storasyster, den stoltaste storasystern i världen! Som hade väntat en evighet på att bebisen skulle komma. Och som hade velat köpa hela världen till denna varelse. 

Starten blev väl kanske dock inte riktigt som önskat. Vi var hemma i någon dag och försökte vänja oss vid att vara 4 i familjen innan jag började må ganska dåligt. Ont i kroppen och rejäl feberfrossa. Mjölkstockning menade de på BB, men efter att febern fortsatte trots alvedon och ipren i kroppen och att jag knappt kunde gå åkte jag in till vårdcentralen för att ta en sänka. Med två barn lunkade jag in för att ta prover, Tommy hade viktig deadline på jobbet och var tvungen att vara tillbaka och jobba redan efter någon dag som nybliven tvåbarnsfar, men efter domen att mitt CRP låg på över 200 fick jag order av läkaren att åka hem och packa en väska och ta mig ner till BB i Varberg men INTE på egen hand. Tommy blev hemringd och BB-väskan som knappt hunnits packa upp och jag och barnen och Tommy tog än en gång vägen söderut för att ta ännu mer prover. Det visade sig att att CRP låg på 457 (vårdcentralens utrustning kunde tydligen bara mäta till 200) och jag blev inlagd med intravenös antibiotika. Kraftig livmoderinflammation, mot blodförgiftning eller det som förr kallades barnsängsfeber. Och där blev jag liggande i nästan 5 dagar tillsammans med min lilla nyfödda. Till skillnad mot att vara hemma ensam med två barn med hög feber var första dygnet på sjukhuset nästan som att vara på spa. Minus alla nålstick och slangar i mina armar och att lite då och då bli väckt för att ta prover och få mediciner. Men ett tyst rum, bara jag och en liten bebis som sov mest hela tiden, det var precis vad jag behövde just då. Det och en massa snälla sjuksyrror som kom in med mat och dricka och erbjöd sig att vara barnvakt ifall jag inte orkade. Sådant är man ju verkligen inte bortskämd med på hemmaplan.


Att byta blöja med droppstativ kunde jag dock gärna vara utan (Nej, jag utnyttjade inte erbjudandet om barnvakt och blöjbytare speciellt mycket). Naturligtvis hade jag ju allra helst varit utan hela upplevelsen, men allt fick mig ändå att andas lite extra och senare kanske ta det lite lugnare under sommaren än vad jag annars hade gjort. Och efteråt kände jag mig lite pånyttfödd...

söndag 31 maj 2015

dagen till ära...

Min dag! MORs dag. Och hur firar man den dagen bäst? Jo naturligtvis genom att göra sitt barn glad. Är barn glada är mamman glad!

Så vi trotsade blåsten och lite kyla och drog in till Göteborg och lekplatsen Plikta


Vi lekte så mycket att vi blev alldeles trötta i fötterna.


  En utav oss red på häst; både sådan på fyra ben
och en på två...

Den på två ben var helt klart mest ostyrig och helt klart livsfarlig för mammahjärtan, men superkul för busungar.


 Tack söta ni för en fin dag!
och eftersom jag var glad borde ju även min mamma vara glad och så då även min mormor...

lördag 22 november 2014

köksdrömmar...

När luckan på ugnen helt plötsligt ramlar av mitt under pågående ugnsgratinering av kräfthalvor och äggen i kylskåpet för femtisjuttonde gången spruckit på grund av att man råkat skjuta in äggpaketet för långt in då är det kanske inte så konstigt att man börjar längta efter att påbörja en köksrenovering. Och när man sedan, mellan alla möjliga försök att få i sin lilla skatt det där superäckliga penicillinet och gömma det i gröt och yoggi med massa bär och socker och chipsdipp (nyttigast nyttigast), letar ny inspiration och går igenom sin gamla inspirationsmapp då insåg jag att det nog kommer bli en svart spis. Bara övertalningen av T kvar då i just det beslutet...

och så gillar jag den kranen från väggen. Skulle vilja ha en liten "skölja av grönsaker ho" i närheten av spis. 


 ..sen måste det finnas en lååång bänkskiva mellan spis och diskbänk. Eller i alla fall längre än de 60 centimeter det är i dagsläget. MInst 90 är mitt mål,

 sen är det det där med fläktkåpa. Kanske det ändå blir någon variant av detta i äldre stil.



tisdag 18 november 2014

det kanske är dags...

..att göra lite livstecken här. Är hemma med lillskruttan för tillfället som går på en pencillinkur. Hosta och rejäla febertoppar- stackarn! Och när hon inte har febertoppar är hon friskare än friskast och skuttar runt "galning", härmar en pippidans som vi hittat på youtube som just nu går varm om dagarna och så försöker jag lura i henne meducin på allra möjliga tänkbara vis eftersom det var "jätteäcklit". Hon var i alla fall jätteduktig hos doktorn. Superpepp innan vi kom dit "ja jag måste åka dottorn för jag e sjuk..." och när vi väl var där lyssnades det på hjärtat, kikades i örat och togs blodprov i fingret utan knussel (nästan i alla fall. Tårarna var dock nära när det stacks i fingret men en go sjuksköterska och ett bamseklistermärke gjorde att det liksom glömdes bort i alltihopa.) men nu hoppas vi att medicinen går ner i magen och att lillskruttan blir frisk. 

 Det har hänt en hel del sedan sist. Bland annat har båda kusinerna till A har fått småsystrar och även en liten bonuskusin har kommit till världen och det är ett evigt bebistjat här hemma. Högst på önskelistan till jul: En bebislillasyster eller bror och pippisaker. Det är inte bara fler kusiner som kommit ut i världen. Även en nära vän till mig kläckte för en kort tid sedan ut en liten tjej och allt förgyller det här hemska höstmörkret. Växjö 1! timmes sol förra månaden och vi här lite längre västerut hamnade väl på en 7 timmar. Fy! Så det är väl lägligt att bjuda på lite solsken och tillbakablickar från sommaren. Varsågoda en liten bildkavalkad.




Vi hade kusinträff på Astrid Lindgrens värld. Och hälsade på idolen Pippi Långstrump och fick en kram! 




Och har sedan besöket hos Lotta växt till oss så pass att tårna faktiskt numera når till rosa trehjulingens trampor här hemma och har flera gånger varit på cykelutflykter. Det svåra: att styra rosa faran mot vägkanten. Den vill gärna dra mot mitten av vägen


 Vi försöker som vanligt ta familjebild med som vanligt blandat resultat...

Och vad kunde man göra annat denna sommar än att bada, Vi passade även på att testa flytförmågan på flytvästarna och modet på barnen att våga slappna av på rygg i vattnet. Inte det lättaste.


och man vet att det är varmt då till och med T tog sig ett dopp utanför fönstret. Det första! sedan inflytten.


 och så bytte vi ut det där fönstret...bild på efterresultat får komma framöver (om ett halvår kanske:))


 och så ännu ett besök hos favoriten med kusinerna på andra släktsidan.


då det också tappades skor i ån på bästa madickenvis...


och den där pippi fanns med överallt! (kolla bara noga vad som gömmer sig i min ficka)

och björnen sover och fiskdammsom sig bör på midsommarfesten... 
..och lekar

..och så alla dessa bebisar...



onsdag 10 september 2014

Min favoritbok


Den bästa bok jag läst är egentligen inte en bok jag läst utan en bok jag hört, en bok utan ord  och med bara en bild. En bok som bestod av en bild på en ek som jag har för mig att min mamma hade målat själv. Sedan hittade hon på berättelsen om flickan Caroline och pojken Anders som skulle bygga en koja och gick till den stora eken för att hämta pinnar till kojan, men tog bara grenar från marken som redan var döda. Och som tack för att de inte förstörde trädet kom småfolket och  tog de små barnen till sin värld. Berättelsen kunde ändras lite från gång till gång men det var ju det som va det lite skojiga att man aldrig visste hur det skulle sluta, bara att jag och min lillebror var huvudpersonerna.

En annan favoritstund var de gånger pappa läste sagor. Han läste, som jag minns det, aldrig sagor med ord utan läste också sagor från en enda bild. Jag och min lillebror var fortfarande huvudpersonerna som bodde i Gödselsta'n (småländska för gödselstacken)  och gud va vi skrattade..man kunde ju inte bo i gödselstan liksom..

Och den där fascinationen över att få vara huvudpersonen verkar ha gått i arv. En utav Lillans älsklingsböcker är en rosa fin LUKTbok (om man skrapar lite på ryggen doftar den jordgubb) som egentligen heter Jordgubssälvan, men som vi döpt om till JordgussALVAN. Den handlar om JordgubbsAlva som ska få besök av mormor och den är tydligen hysteriskt rolig. När LillSkruttan var liten pekade hon varje kväll (och enligt dåvarande hemmapappan även några gånger varje dag) på kroken där boken hängde och sa "dada" tills någon tog boken och läste den. Numera har den dock viss konkurrens med Pippi både i i bokform, filmform och av små dockor och pussel. Pippi är verkligen den stora favoriten. Men den där rosa lilla boken verkar ändå ha en extra plats i hjärtat och verkar hitta fram speciellt de dagar då längtan efter mormor är lite extra stark...
Mormorn och JordgubbsAlvan...

onsdag 9 juli 2014

sommaraktivitet...


Läste en inledningskrönika i en inredningstidning att de märkt att allt låter lite trevligare om man sätter ordet SOMMAR 
framför orden i en rubrik. 

Och visst gör det väl det...


så vi är ute och sommargräver och sommarborstar gången i köksträdgården 


och det är där bakom Skruttan i hålet mellan stenarna som jag tänkt mig min rosenportal med liten grind ut till vildträdgården...

Precis där! 


Kan ju bara nämna att dessa bilder är tagna under förra sommarvärmen och att potatisen nu har växt sig till djungel! Morötterna och salladen lyser med sin frånvaro fortfarande men rödbetorna har vuxit lite sen sist.




och där till höger om Skruttan tänkte vi kanske anlägga en liten grillplats. Men fram till att orken och inspirationen tar över våra kroppar så hoppar vi ur stövlarna och hoppar i plurret en stund.... 


onsdag 30 april 2014

bästa vänner...(eller tassen tassen)



Alvas bästa kompis är denna lilla håriga lurv. Varje morgon är bland det första hon frågar "Va e Kiila?" och så studsar hon ur sängen och letar efter hunden Kiira som antingen ligger i soffan eller kanske i trappan eller någon annanstans i huset. 

Ett utav deras paradnummer är att göra trix ihop.

 Ligg!

och Tassen tassen...

(eller som på dagens promenad då båda "rullade runt" i gröngräset)
och är man duktig på att göra trix får man godis

(..och om någon skulle tycka att det ser ut som att Lillans kläder är aningen små stämmer det alldeles utmärkt- utrensning i garderoben och då måste man testa lite vad som ändå kan tänkas passa. och vissa kläder/ färger "ååsa" är favorit och vill inte tas av)